TYA challange 2017-08-05


Inför TYA

Jag har i månader sett fram mot att testa en lite längre hinderbana (OCR) och köpte startplats till tough viking djurgården som då var sveriges längsta OCR utan att springa samma sträcka flera gånger men så plötsligt dök TYA challange upp i Blekinge/Ronneby som lovade 20KM+ och 50hinder+.
Wow vad roligt tänker jag men samtidigt lite synd att jag redan köpt startplats till tough viking som är så långt bort samma månad. Dagarna tuffade på och jag planerade in löpturer mellan andra aktiviteter för att få ett bra lopp. När det var en dag kvar började allt krångla, först så gick det åt skogen med övernattningen i Blekinge, som jag räknat med så det blev att jaga hotell i sista stund. Jag hittade ett trevligt hotell i Ronneby för 600kr tack och lov, för det är inte de bästa förutsättningarna att först köra bil och sedan kasta sig in ett OCR för att sedan igen köra bil hem.
Jag bestämde att jag skulle åka och titta hur parkeringsmöjligheterna var i Kallinge där loppet skulle vara och råkade då på arrangören som berättade att man inte fick parkera någonstans i närheten av loppet och skulle vara tvungen att ta en shuttle buss från närliggande Rinkvägen för en kostnad av 100kr.

Race day

Jag åt frukust på hotellet och checkade ut vid kl 9 för att komma i god tid till loppet. Jag parkerade sidan om där shuttle bussarna skulle gå och gick sedan och köpte biljett. När jag kom fram till TYA så kollade jag runt efter var man skulle anmäla sig men hittade inget, detta verkade konstigt eftersom man kunde kvalificera sig till EM på detta lopp. Det visade sig att de inte fått chippen för tidtagningen, jag funderade lite på hur detta påverkar mig men kom till slutsatsen att jag inte bryr mig om de officiella tiderna eftersom jag själv har GPS klocka som sköter detta.
Nu började klockan närma sig 1130 nör min startgrupp, "race 3" skulle iväg men det verkade som de blivit försenade vilket snart skulle visa sig stämma och en av funktionärerna ropade ut när startgrupp "race 2" skulle starta att de inte tänkte släppa iväg fler deltagare eftersom alla de föregående startgrupperna sprungit fel. Arrangören kom efter en stund och berättade att man skulle märka om spåret men behövde ca 30min för att göra detta. Nu började jag undra vad som händer, de flesta deltagarna verkade osäkra på vad som händer, vissa började planera egen bana för att komma iväg. Efter ca 1h10min efter min ursprungliga starttid kom jag iväg, då startade race 2 och race 3 sammtidigt. De första kilometerna var ganska välmärkta och vi kom till hinder 1 som var att bära en sandsäck upp för en kulle och tillbaka ner, nästa hinder var att bära ett däck ca 800meter, efter detta så kom hinder 3 som var däckgång, hinder 4 var att bära ett cementblock upp för en backe och sedan ner igen, nästa hinder var att krypa under taggtråd. Nu började förvirringen igen om hur man skulle springa och redan innan hade jag mött ett gäng som sprungit fel. Nästa hinder var ett vattenhinder där vi skulle simma en kort bit (kanske 20 meter), många noterade att det inte fanns någon funktionär här som kunde hjälpa tävlande som fått problem. Efter vattenhindret var det fortsatt förvirrande och vi träffade folk som kom från alla möjliga håll och ingen som visste hur banan gick. Efter vad som kan beskrivas som en trail bana så kom vi till start där det fanns balanshinder, springa med en stolpe några hundra meter och slutligen stora sandsäckar som man skulle över.
När vi irrat runt och hamnat vid start/mål flera gånger så kände jag att detta inte längre var ett lopp utan bara en massa folk som springer runt i skogen, så jag beslutade att springa mot mål. Precis innan mål fanns det ytterligare två hinder, en lite lägre vägg och sedan en ganska hög vägg. Väl i mål fick vi medalj, men tveksamt för vad eftersom ingen verkar ha klarat 20KM banan som den var tänkt..
Det blir intressant att se hur arrangören tänkt ersätta deltagarna för denna flopp. Nu är jag glad att jag är anmäld till tough viking i slutet av månaden eftersom TYA inte levde upp till mina förväntningar och inte blev alls vad jag tänkt mig.

Efterspel

Min reaktion efter TYA var minst sagt besvikelse.
 

Rickard som arrangerade TYA är en person som vågar erkänna när det gått snett och publicerade en ursäkt till deltagarna i facebookgruppen. 
    
  
  
Håller arrangören vad de lovar så kanske det kommer bli bra till slut.

Fighter.nu / 2017-08-07